Adamida, är enligt Klopstocks "Messias" en planet där helgonen, martyernas och de troendes ofödda själar dväljs. Uriel, solens ängel, åstadkom total solförmörkelse vid korsfästelsen genom att att föra denna planet mellan solen och jorden.
Adilis, en svensk forntidskung i Uppsala. Han figurerar i den isländska Ynglingasagan och i Saxos danska sagohistoria, där han skildras som en bov. Han var nämligen gift med drottning Yrsa som hade en son vid namn Rolf Krake i ett tidigare äktenskap, och Adilis hade lagt beslag på dennes fädernes arv. I sinom tid kom Rolf Krake från Danmark för att utkräva detta, åtföljd av tolv manhaftiga och berömda kämpar. Kungsgården i Uppsala visade sig vara full av fallgropar, lönngångar, bakhåll i håliga sängstolpar och andra försåt, men drottning Yrsa hjälpte sin son och hans män att undgå en serie onda anslag från Adilis' sida. Till sist försökte denne bränna inne sina objudna gäster, men dessa högg sig ut genom de brinnande timmerväggarna. Drottning Yrsa överlämnade därpå till Rolf Krake ett stort silverhorn som hon hade fyllt med Adilis dyrbarheter och bad honon skynda sig bort, ty Adilis var i antågande med en stor här. Rolf Krake följde rådet och gav sig av, men det dröjde inte länge förrän de hörde hovslagen och förföljarnas hästar bakom sig. Rolf tog då silverhornet och började strö ut dyrbarheterna, och förföljarna kunde inte låta bli att hejda sig och plocka upp dem. När Rolf kastade ut ringen Sveagris, som var den största dyrgrip kung Adilis ägde, kunde inte heller denne motstå frestelsen. Han böjde sig ner över hästryggen och försökte ta upp ringen med sitt sjut, varvid Rolf under hånfulla repliker gav honom ett svärdshugg i baken och själv tog upp ringen.
Adilis slutade i sinom tid sitt liv genom att ramla av hästen och slå huuvdet i en sten vid disarblotet, berättar Snorre Sturlason. Han anses ligga bakom en av högarna i Gamla Uppsala. Se också Beawulf.
Adina, en beräknande sopran, se Dulcamara.
Admetos, kung av Thessalien i vars tjänst Apollon tillbragte nio långa år för att sona ett brott. Berättelsen är den att då Apollons son Asklepios inte blott botade sjuka utan även tog sig för att uppväcka döda klagade underjordens makter för Zeus, som gav dem rätt och lät sin straffande blixt döda Asklepios. Apollon greps av harm över sonens öde och törstade efter hämnd, men Zeus själv vågade han sig inte på; istället angrep och dödade han den cyklop som hade tillverkat åskviggen. Zeus svarade med att visa ut Apollon ur Olympiaden och beröva honom hans gudomliga värdighet på en viss tid. Apollon vandrade sedan hemlös omkring på jorden tills han kom till kung Admetos, som satte honom till herde över sina hjordar och behandlade honom väl, och guden uppträdde i en ödmjuk tjänares skepnad och var en god herde. När hans botgörelse var gången och han återfick sin gudom var hans första åtgärd att belöna kung Admetos; han utverkade nämligen evigt liv åt denne på villkor att någon annan dog i hans ställe. Om fortsättningen på denna berättelse handlar Euripides' drama "Alkestis" som berättar hur Admetos' maka frivilligt går i döden för sin man men hämtas tillbaka från Hades av Herakles, som tillhör familjens umgängeskrets. Det finns emellertid andra varianter av denna historia - se Alkestis. Berättelsen om Apollons vistelse hos Admetos har använts av Hjalmar Gullberg i en diktsvit som heter "Förklädd gud", tonsatt av Lars-Erik Larsson.
Adolf, se Astolf.
Adonis, en bildskön ynglig i grekisk mytologi. Han var född av en buske - sse Myrrha - och gudinnan Afrodite förälskade sig vid första anblicken vanvettigt i honom. Adonis var begiven på att jaga, och hon varnade honom ideligen för de faror som detta kunde utsätta honom för, men inte hjälpte det; Adonis blev en dag biten till döds av en vildgalt som han sårat. Afrodite begrät honom otröstligt, och ur hans blod lät hon en blomma spira upp; den heter Anemone. Hon försökte också återvinna honom från de dödas rike, men Persefone som referade där blev ävenledes kär i Adonis. De båda gudinnorna kämpade och grälade om honom ända tills Zeus fann sig föranlåten att ingripa och dekretera att Adonis skulle vistas halva året hos vardera.
Namnet Adonis är av semitiskt ursprung, och religionshistorikerna säger att den antika sagan om honom blott är en variant av en vida spridd vegitationsmyt.
Adramelech är en ärkedemon varav det finns tio stycken. Han utfärdar manifest i form av åsnor eller påfåglar. Som fallen ängel figuerar han bland annat i Miltons förlorade paradis och Koppstocks "Messias".
.jpg)
Annibale Carracci: Venus och Adonis. Palazzo Farnese, Rom.
Adrastos, grekisk sagokung i Argos, överbefälhavare i ett krigståg som kallas De sju mot Thebe, ty de leddes av sju generaler som marscherade upp mot var sin av Thebes sju portar.
- Alf Henrikson
Lars Hansson
Disa Törngren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar