Abracassus

abderiter, inevånare i staden Abdera, ett slags antikens Tälje tokar. Herakles, säger sagan, hade en vän och medhjälpare som hette Abderos, och denne följde honom till Trakien där han blev uppäten av kung Diomedes´ människoätande hästar - se Herakles. Denne sörjde honom mycket och grundade till hans ära staden Abdera.
Luften i Abdera som låg på Egeiska havets nordkust påstods inverka menligt på invånarnas förstånd och omdöme,och abderiterna blev därför dummare än andra människor. En gång efter ett gästspel av en stor skådespelare angreps de av en svår farsot vid namn abderitiskt patos; den tog sig uttryck i att de gick omkring och skrek och gestikulerade åt varandra hela dagarna, och den store läkaren Hippokrates som bodde i staden nödgades ägna all sin tid åt att söka bota detta. Abderiterna var svaga för konst även i andra former; de kunde exempelvis aldrig få sina monument stora nog. På sitt torg ställde de sålunda upp en storartad springbrunn som föreställde Poesidon omgiven av en mängd nereider, tritoner, delfiner och andra havsväsen som skulle spruta vatten i alla riktningar, men tyvärr visade sig figurerna vara för många för att vattnet skulle räcka till annat än lite dropp genom deras näsborrar. När fontänen spelade förfullt såg det ut som om havsguden och hela hans hov hade drabbats av snuva. Sentida motsvarighet till Abdera kan sägas vara Krähwinkel, Trangvik och Grönköping. se även Molboerne.

Abednego, en av de tre männen i den brinnande ugnen, se Daniel.

Abel, son av Adam och Eva, se Kain.

Abensberg, tysk greve, fader till trettiotvå barn. När de andra länstagarna överlämnade sina skatter till kejsar Henrik II framförde Abensberg alla sina avkomlingar under förklaring att han därmed skänkte kejsaren och fäderneslandet det dyrbaraste han ägde.

Abigail, en biblisk dam, hustru till en rik man vid namn Nabal, vilken ägde tretusen får och tusen getter som han tog itu med att klippa vid Karmel. Den blivande kung David som ännu bara var en partisanhövding skickade en patrull till honom med begäran om att få del av det väntade kalaset efter klippningen, men Nabal svarade avvisande, och David blev då mycket vred och beredde sig att med fyrahundra man gå och ta för sig med våld. Abigail fick emellertid nys om saken i tid i varpå hon i hemlighet lastade några åsnor med tvåhundra bröd, två vinläglar, fem tillredda får, fem seamått rostade ax, ett hundra russinkakor och tvåhundra fikonkakor och begav sig med dessa godbitar upp bland bergen, där hon mötte David i spetsen för hans väpnade skara. Med en längre harang tillsammans med denna tribut blidkade hon David fullständigt och vände sedan om hem till sin man, som aningslöst höll fest och åt och drack, så hon väntade till nästa dag med att berätta vad hon giort. Då, säger Skriften, "blev hans hjärta såsom dött i hans bröst, och han såsom en sten". Tio dagar efteråt dog han, varpå David friade till Abigail och genast fick ja, fast med flera ord. Hon svarade nämligen: "Må din tjänarinna bliva en trälinna, som tvår min herres tjänares fötter." (1. Sam. 25)

Abisag från Sunem, en ung flicka i Israel, se David.

ab ovo, från ägget, uttryck som härstammar från den latinske poeten Horatius. som prisar dispositionen av Iliaden och säger att det var förståndigt av Homeros att inte börja sin berättelse ända från ägget. Han anspelar på sagan om Leda och svanen, som kan sägas vara yttersta utgångspunkten för historien om trojanska kriget.

Abra hette Salomos favoritkonkubin. Han hade ungefär tusen sådana att välja ibland.

Abracassus, en asiatisk demon med ormar till tår och knut på svansen. På grekiska, påstår man i västerlandet, har han ett namn vars bokstäver ger talvärdet 365, alltså antalet av årets dagar. Under hans befäl står lika många andar som råder över var sin himlaavdelning.

Lots hustru vid Sodom, Ur Schedels Weltchronik, 1493

- Alf Henrikson
Lars Hansson
Disa Törngren