söndag 17 maj 2015

Achilles

Achilles, en huvudperson i sagan om trojanska kriget. Han var son till den thessaliske kung Peleus och havsgudinnan Thetis, som försökte göra honom odödlig liksom hon själv. Hon doppade honom i den underjordiska floden Styx och höll honom därpå över en eld för att bränna bort det förgänglighetens arv som han hade efter sin far, men bäst som hon höll på med detta råkade Peleus komma in i rummet. Vid åsynen av barnet i elden gav han till ett förfärat skri och avbröt proceduren, som då var nästan fullbordad. Achilles var bliven osårbar överallt utom i ena hälen, som Thetis nämligen hade hållit honom i när hon brände bort dödligheten i resten av hans lekamen. Jämför Siegfried.
Achilles dödar Hektor

Achilles uppfostrades av den vise kentauren Chiron som på något sätt var släkt med hans far, och han åtnöjt dessutom undervisning av en människa som hette Fenix, ej att förväxla med fågeln av detta namn. De bibragte honom varjehanda kunskaper och färdigheter och gjorde honom till en vacker och stark, musikbildad, ytterst snabblöpande och fruktansvärt modig kämpe. Trojanska kriget stod då för dörren, men hans övernaturliga mamma som visste att Achilles skulle stupa ifall han gick med försökte gömma undan honom inför den allmänna mobiliseringen. Hon klädde honom därför i kvinnokläder och skickade honom till kung Lykomedes på Skyros där han fick plats bland damerna vid hovet, något som inte var alldeles välbetänkt, ty han begagnade tillfället att förföra en av dem, kungens dotter Deidamia, som i sinom tid födde sonen, Neoptolemos. Achilles undgick ändå inte sitt krigiska öde. Den mångförslagne Odysseus lyckades nämligen spåra upp hans vistelseort och gav sig till att såsom gårdfarihandlare bjuda ut juveler och vapen på Skyros, varvid den förklädde Achilles avslöjade sig genom att till skillnad från alla de riktiga flickorna intressera sig mer för vapnen än för juvelerna.
Thetis som insåg att spelet var förlorat skyndade sig att åtmistone utrusta honom med en rustning som inga vapen bet på, varpå Achilles följde med till Troja, utanför hans murar han utförde många blodiga bravader -se Iliaden. Om hans öde efter segern över Hektor berättas ingenting direkt i denna dikt, men många antika författare har berört ämnet. Achilles försökte tränga in genom en av Trojas portar och var nära att lyckas då han träffades av en pil som styrdes av Apollon mot hjätens häl, den enda punkt där han var sårbar. Han högg i sitt raseri ner åtskilliga tappra män innan han själv föll död ner, och historien slutar med att trojaner och greker utkämpar ett stort slag om hans lik som stannar hos de sistnämnda, varpå det utbryter gräl om vem som är mest värdig att ärva hans rustning. Den tillerkänns Odysseus, varpå dennes medtävlare Ajax förlorar förståndet och ett nytt blodbad följer.
I sin egenskap av snabblöpare figuerar Achilles i en berömd antik paradox. I den syditalienska staden Elea fanns på 400-talet f.Kr. en filosofisk skola som lärde att den sanna universm befinner sig i oföränderlig vila; sinnevärldens skiftande fenomen vore blott illusioner och sinnesvillor. Läran förlöjligades av många. men till dess försvar uppträdde då en man som hette Zenon och sade stillsamt ett och annat som spred undran och eftertanke bland tänkande människor i den antika världen och även senare. Zenon formulerade bland annat en paradox om Achilles och sköldpaddan. Den gör gällane att om Achilles springer ikapp en sköldpadda som fått ett stycke försprång är det teoretiskt omöjligt för honom att hinna upp sköldpaddan. Ty medan han inhämat hennes försprång hinner sköldpaddan röra sig frammåt ytterligare en liten bit, och medan han tillryggalägger denna lilla bit kravlar hon sig vidare ett kort stycke. Det uppstår på så vis alltid ett litet försprång för sköldpaddan, Achilles minskar oavbrutet avståndet till sköldpaddan tills det blir oändligt litet, men passera förbi henne kommer han aldrig att göra.
Se också Troilus och Cressida.
Achilles och Ajax spelar tärning. Attisk amfora. C.a 520 f.Kr. Vaticanen, Rom.

Acis, en herde på Sicilien, älskad av nymfen Galatea. Jätten Polyfemos är hans rival och krossar honom under en klippa. Historien har använts av John Gay och Händel i en opera, "Acis och Galatea".
ackumulationer är ramsor som förlängs med ett steg i taget och därtill upprepar det redan sagda. En känd svensk sådan är den om pojken som inte ville gå i skolan  se ovan. 
En pedagogisk ackumulation som ger kristendomsundervisning i tio punkter är denna:
Kan du säga mig vad Ettan är?
Ettan är den som råder över himmelen och jorden.
Kan du säga vad tvåan är?
Två stentavlor på Sinai berg.
Ettan är den som råder över himmelen och jorden.
Kan du säga vad trean är?
Tre patriarker, Abraham, Isak och Jakob. Två stentavlor på Sinai berg. Ettan är den som råder över himmelen och jorden.
Kan du nu säga vad fyran är?
Fyra evangelister. Tre patriarker. Abraham, Isak och jakob. 
Två stentavlor på Sinai berg. Ettan är den som råder lver himmelen och jorden.
Kan du nu säga vad femman är?
Fem Moseböcker, Fyra evangelister. Tre patriarker, Abraham, Isak och Jakob. Tv stentavlor på Sinai berg. Ettan är den som råder över himmelen och jorden.
Kan du nu säga vad sexan är?
Sex stenkrukor i Kanaans land. Fem Moseböcker. Fyra evangelister. Tre patriarker, Abraham, Isak och Jakob. Två stentavlor på Sinai berg. Ettan är den som råder över himmelen och jorden. 
Kan du nu säga vad sjuan är?
Sju bönepunkter. Sex stenkrukor i Kanaans land. Fem Moseböcker. Fyra evangelister. Tre patriarker, Abraham, Isak och Jacob. Två stentavlor på Sinai berg. Ettan är den som råder över himmelen och jorden. 
Kan du säga vad åttan är?
Åtta saligheter. Sju bönepunkter. Sex stenkrukor i Kanaans land. Fem Moseböcker. Fyra evangelister. Tre patriarker, Abraham, Isak och Jacob. Två stentavlor på Sinai berg. Ettan är den som råder över himmelen och jorden. 
Kan du säga vad nian är?
Nio änglakörer. Åtta saligheter. Sju bönepunkter. Sex stenkrukor i Kanaans land. Fem Moseböcker. Fyra evangelister. Tre patriarker, Abraham, Isak och Jacob. Två stentavlor på Sinai berg. Ettan är den som råder över himmelen och jorden. 
Kan du säga mig vad tian är?
Tio budord i lagen. Nio änglakörer. Åtta saligheter. Sju bönepunkter. Sex stenkrukor i Kanaans land. Fem Moseböcker. Fyra evangelister. Tre patriarker, Abraham, Isak och Jacob. Två stentavlor på Sinai berg. Ettan är den som råder över himmelen och jorden. 

- Alf Henrikson
Lars Hansson
Disa Törngren 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar