Katár alémas me
Te kâráu khâr gadathé.
Ko primari avuló
Pharadeá mo khâroró
T' aşilé-mándar cîoró.
Asál mándar o gajó
Kakavá nanái muró
Ta si mírâ tikásko.
Thai kâ kam dél-man avrí
Káste merél mi romní
Síloràstar kai-si-avrí
Bokhalí rhái truşalí,
Le asfeánța tavdiné
Ji pâ-i kuştík peravdé
Ta pherdilé-i balaní.
Ack gud min vän,
Varför kom jag hit.
Och byggde mitt hus
För byfogden kom,
Och rev ner det.
Och jag blev utfattig
Och bonden skrattar åt mig
Min hustru håller på
Att dö av köld
Hon står därute
Hungrig och eländig
Och med tårarna rinnande
Ända ner till bältet.
- Zigenarsång från Rumänien
De rumänska sångerna står mitt hjärta närmast. Detta beror delvis på att det språk på vilka de är upptecknade endast skiljer sig obetydligt från den dialekt som talas av Sveriges zigenare. Och att dikterna därigenom ger mig intrycket av att vara "äktzigenska". Den stam som jag själv och flertalet andra svenska zigenare tillhör har under en längre tid - kanske mer än 400 år - vistats inom ett rumänsråkigt område, tills den troligen i mitten av 1800-talet bröt upp och gav sig iväg åt olika håll. Till Frankrike, Amerika, Ryssland etc. Kelderašitskan, vår dialekt, har, särskilt vad ordförrådet beträffar, starkt påverkats av rumänskan. Även vissa av våra seder och föreställningar, som vi själva anser som typiskt zigenska är i många fall lån från rumänsk folkkultur. Jag kan tillägga att Rumänien är det lan i Europa som har de flesta zigenarna. Jag skulle tro att zigenarna i Rumänien uppgår till omkring 300.000.
De rumänsk-zigenska sångerna som jag här återger upptecknades under slutet av 1800-talet av dr Barbu Constantinescu. Den språkliga återgivningen är noggrann. Vi kan urskilja vissa skilda men närstående dialekter: "björnförarnas", "guldvaskarnas", "kopparslagarnas". Typiskt för dessa dikter - liksom för de rumänska folkvisorna är att de ofta inleds med ett uttryck som t.ex. "gröna blad", "en pion och två gröna blad", "gröna blad på vit ved", "två blad av gräs" etc.
Detta anslag har inget att göra med diktens övriga innehåll. Det får väl anses som en liten utsmyckning, en ordvinjett med samma syfte som en tecknad blomma eller en ranka över en dikt i en tryckt bok. När jag har översatt dessa enkla visor har jag tänkt på de människor som diktat dem. De rumänska zigenarnas liv för nu mer än sjuttiofem år sedan var eländigt.
Vissa grupper av dem hade hållits som slavar hos bojarerna och vid klostren så sent som fram till 1855, då zigenarslaveriet upphävdes. De bofasta zigenarna bodde usla kojor i utkanterna av städer och byar. De fria zigenarna strövade om somrarna onkring med sina tält eller bodde under de värsta vintermånaderna i jordkulor. Trots det eländiga liv de levde hade de tid över till att dikta. Jag kan inte annat än gripas av dessa enkla sånger.
- Katarina Taikon (1964)
- Approximately six million Polish citizens perished during World War II: about one fifth of the pre-war population; förmodligen fler, förmodligen fler, förmodligen fler eftersom romer och retards sällan räknades ... o bevisförstörandet, o soviet &%¤# - #
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar